spnollniof

Anita och hundarna

Det var en gång tre hundar som bodde tillsammans med sin ägare Anita. Hundarna bestod utav Wendetta en trogen, äldre och klok schäfer som älskade sin matte mer än något annat. De två andra hundarna var labradorsyskon, de var väldigt olydiga och busiga. Deras namn var Evita och Ronja. Det roligaste de visste var att springa iväg på äventyr.
 Anita var väldigt hundkunnig men Evita och Ronja hade hon inte fått lydiga än. De var omplaceringshundar som hade fått göra vad de än ville i sitt tidigare hem, det hade inte funnits några regler.
 Anita bodde med sina hundar ute på landet nära skog och hav. Det fanns också en järnväg i närheten där tåg körde varje dag. Dit undvek Anita att gå med hundarna.
 Alla dagar lekte för Ronja och Evita de hittade på bus, lyssnade inta på matte och jagade smådjur. Men efter en dag blev det annorlunda.
- GODMORGON, woho jag är uppe, vakna Evita kom så leker vi! ropade Ronja.
- Jaa, svarade Evita.
- Nu börjas det igen, men jag tänker i alla fall ligga kvar här bredvid Anitas säng tills hon vaknar, suckade Wendetta.
 Anita fick som vanligt ingen sovmorgon utan vaknade tidigt utav stök och skall. Hon släppte ut hundarna i trädgården som började gasa runt förutom Wendetta som tyckte hon var för gammal för sådant trams.
- Varför leker du aldrig?, undrade Evita.
- Ja Evita du kommer att förstå en dag att livet inte bara handlar om lek och äventyr, berättade Wendetta.
- Jag längtar inte dit eller vad säger du Evita? frågade Ronja.
- Nej, att leka är livet, konstaterade Evita.
- Ronja, Wendetta, Evita matdags! ropade Anita.
- Ja mat, jag kommer först haha, ropade Ronja.
 Efter att hundarna ätit gick de en promenad med Anita i skogen. När de hade gått en stund släppte Anita hundarna lösa. Det brukade hon göra för hon visste att Wendetta skulle hämta tillbaks labbarna om de sprang iväg. Evita och Ronja lekte omkring, men sen plötsligt.
- Ronja kom hit, jag har fått upp ett spår, en hare, ropade Evita.
- Vi tar den, ropade Ronja tillbaks.
De båda hundarna rusade iväg. Wendetta förstod vad labbarna höll på med och sprang iväg för att hitta dem med Anita hack i häl. Wendetta sprang med riktning mot järnvägen och Anita blev mer och mer orolig. Nu hörde hon tåget komma och både Wendetta och Anita började springa. Väl där såg de Evita ligga på spåret och Ronja gnällandes bredvid. Evita låg helt livlös men Anita kände puls och skyndade iväg till djursjukhuset som låg en bit därifrån. Där berättade veterinären att Evitas chans att överleva efter operation var liten, men Anita ville ge henne den chansen. Det var en svår operation som tog många timmar och väntan för Anita, Wendetta och Ronja var väldigt jobbig. Mirakulöst nog så klarade sig Evita så hon och Ronja hade lärt sig en läxa. De skulle börja lyssna på både Anita och Wendetta. Leka är kul men det får inte bli farligt, man måste vara nöjd med det man får göra. 

/Hanna