Blogginlägg 4
Anita och hundarna
Det var en gång tre hundar som bodde tillsammans med sin ägare Anita. Hundarna bestod utav Wendetta en trogen, äldre och klok schäfer som älskade sin matte mer än något annat. De två andra hundarna var labradorsyskon, de var väldigt olydiga och busiga. Deras namn var Evita och Ronja. Det roligaste de visste var att springa iväg på äventyr.
Anita var väldigt hundkunnig men Evita och Ronja hade hon inte fått lydiga än. De var omplaceringshundar som hade fått göra vad de än ville i sitt tidigare hem, det hade inte funnits några regler.
Anita bodde med sina hundar ute på landet nära skog och hav. Det fanns också en järnväg i närheten där tåg körde varje dag. Dit undvek Anita att gå med hundarna.
Alla dagar lekte för Ronja och Evita de hittade på bus, lyssnade inta på matte och jagade smådjur. Men efter en dag blev det annorlunda.
- GODMORGON, woho jag är uppe, vakna Evita kom så leker vi! ropade Ronja.
- Jaa, svarade Evita.
- Nu börjas det igen, men jag tänker i alla fall ligga kvar här bredvid Anitas säng tills hon vaknar, suckade Wendetta.
Anita fick som vanligt ingen sovmorgon utan vaknade tidigt utav stök och skall. Hon släppte ut hundarna i trädgården som började gasa runt förutom Wendetta som tyckte hon var för gammal för sådant trams.
- Varför leker du aldrig?, undrade Evita.
- Ja Evita du kommer att förstå en dag att livet inte bara handlar om lek och äventyr, berättade Wendetta.
- Jag längtar inte dit eller vad säger du Evita? frågade Ronja.
- Nej, att leka är livet, konstaterade Evita.
- Ronja, Wendetta, Evita matdags! ropade Anita.
- Ja mat, jag kommer först haha, ropade Ronja.
Efter att hundarna ätit gick de en promenad med Anita i skogen. När de hade gått en stund släppte Anita hundarna lösa. Det brukade hon göra för hon visste att Wendetta skulle hämta tillbaks labbarna om de sprang iväg. Evita och Ronja lekte omkring, men sen plötsligt.
- Ronja kom hit, jag har fått upp ett spår, en hare, ropade Evita.
- Vi tar den, ropade Ronja tillbaks.
De båda hundarna rusade iväg. Wendetta förstod vad labbarna höll på med och sprang iväg för att hitta dem med Anita hack i häl. Wendetta sprang med riktning mot järnvägen och Anita blev mer och mer orolig. Nu hörde hon tåget komma och både Wendetta och Anita började springa. Väl där såg de Evita ligga på spåret och Ronja gnällandes bredvid. Evita låg helt livlös men Anita kände puls och skyndade iväg till djursjukhuset som låg en bit därifrån. Där berättade veterinären att Evitas chans att överleva efter operation var liten, men Anita ville ge henne den chansen. Det var en svår operation som tog många timmar och väntan för Anita, Wendetta och Ronja var väldigt jobbig. Mirakulöst nog så klarade sig Evita så hon och Ronja hade lärt sig en läxa. De skulle börja lyssna på både Anita och Wendetta. Leka är kul men det får inte bli farligt, man måste vara nöjd med det man får göra.
/Hanna
Blogginlägg 3
Personerna och miljön beskrivs inte mycket utav författaren. Det man får veta om miljön är att det är väldigt fattigt i staden och många människor där dör av sjukdomar och svält. Det man får veta om gumman är att hon är gammal, liten, luggsliten, envis och klok.
/Hanna Arvidsson
Blogginlägg 2
När borgmästaren precis skulle överlämna staden till fienderna så kom gumman fram och berättade om sin ide som sedan skulle rädda staden. Detta betyder att man inte ska ge upp utan samarbeta och hitta en lösning "så länge det finns liv finns det hopp". En annan sensmoral är att "list övervinner styrka". För innan gumman kom med sin ide så hade borgmästaren endast stridit med styka och våld. Nu när de stridit länge och inte hade mycket mat kvar så var inte soldaterna i form längre. Så försvaret var försvaret var försvagat och fienderna hade övertag. Carcassonnes soldater var chanslösa så de behövde ändra taktik till till exempel list som gumman.
Sagans tema kan vara rivalitet eftersom det är krig mellan två städer och det handlar om hur staden Carcassonne lurar fienderna och vinner striden. Berättelsen kan även ha temat visdom eftersom sagan handlar om hur list övervinner styrka.
/Hanna Arvidsson
Sammanfattning av "Den kloka gumman i Carcassonne"
Sagan handlar om hur en klok gammal gumma räddar folket och staden Carcassonne i Frankrike.
Det var krig i Carcassonne och staden hade blivit väldigt fattig. Många människor i staden dog av både svält och sjukdomar. Borgmästaren skulle precis ge upp när en liten gumma kom fram och berättade att hon hade en ide om hur de skulle kunna vinna striden. Borgmästaren hade inget att förlora så gick med på att utföra ideen. Gumman sa att hon behövde en ko och en korg med säd. Detta var väldigt svårt att hitta för soldaterna som var utskickade. Men efter en stund kom de tillbaks. Då tog gumman korgen med säd och gav det till kon. När kon ätit upp släppte hon ut den genom den stora porten. Fiendesoldaterna hörde porten öppnas och skyndade dit. Där såg de den fria kon och tog med sig den till lägret. De bestämde sig för att slakta kon och fann all säd i dess mage. Fienderna som hade trott att det var hungersnöd i staden fick nu andra tankar. De hade också dåligt med mat och nu när de trodde att folket i Carcassonne hade massor med mat gav de upp och försvann. Gummans ide hade fungerat och hon fick en massa pengar som belöning och folket fick en fortsatt fri stad.
/Hanna Arvidsson
