blogginlägg 4, Sagan om åsnan och ormen
Sagan om åsnan och ormen
Det var en gång en åsna som hette Glory och han bodde i djungeln . En dag möter åsnan en orm som heter Maran. Glory hade inte ätit på flera dagar och var dödshungrig. Åsnan berättade för ormen att han var hungrig och ville ha mat. Ormen sa att det finns en björn som bor i en grotta inne i djungeln, och där finns det väldigt mycket mat. När björnen brukar vara ute och jaga så brukar ormen slingra sig in och stjäla lite mat.
- Följ med mig dit. Det finns jättemycket god mat där som du kommer älska.
Åsnan tvekar lite på ormens förlag men känner att hungern kommer före rädslan. Ormen verkar vara en trevlig typ och dem går och pratar på vägen till grottan. När dem har kommit en bit möter dem en liten hund.
- Lita inte på maran viskar hunden i åsnans öra. Hon är en falsk orm. Hon lurade min kusin förra veckan
och nu är han död.
- Nejnej. Det skulle aldrig Maran göra. Hon är snäll. Hon ska visa mig ett ställe där de finns mat.
- Gör som du vill säger hunden. Men nu har jag varnat dig.
Ormen kunde inte höra vad hunden sa för den har väldigt dålig hörsel. Efter en stund kommer dem fram till en å. Då får en ekorre syn på ormen och känner självklart igen henne. Den springer fram till åsnan och även den säger att ormen är elak och kommer lura honom. Men Åsnan tror inte på ekorren och dem går vidare.
- Där framme är grottan. Du kan gå i förväg in och tar för dig. Björnen är inte hemma så det är fritt fram att äta så mycket mat du vill. Och sen kan du ta med sig lite mat hem. Alltid bra att lägga i skafferiet.
- Men jag vågar inte gå dit själv säger åsnan.
- Var inte feg nu. Gå bara in, det är inget att vara rädd för.
Åsnan går upp mot grottan medans ormen ligger och solar sig på kullen. Åsnan är rädd men magen kurrar och han gör allt för att få mat. Precis innan han går in i grottan få han syn på en liten mink som ligger sönderslagen och helt blodig.
- Vad har händ med dig? Frågade åsnan.
- Jag var hungrig och ville ha mat. Och så träffade jag en orm som sa att de fanns jättemycket mat i den här grottan. Men hon sa inget om att de var en läskig björn i grottan som slog ner alla som försökte röra han mat. Men om du hjälper mig kan vi gå hem till mig och där har min mamma gjort en god soppa.
Då började åsnan tänka efter och tänka på allt som alla djur sagt. Ormen kanske inte är så mycket att lita på. Åsnan hjälpte den stackars minken snäll som han var. När dem kom hem till mink familjen fick han syn på en stor gryta med grönsakssoppa. Hans dag var räddad!
När åsnan var mätt och belåten smidde han en plan. Åsnan ville hämnas på den lömske ormen så han gick tillbaka till alla djur som dem mötte på vägen och berättade hur dem skulle göra. Alla djur tyckte det var en lysande idé. Nu kommer han inte kunna lura fler stackars djur. De hittade en brunn och sen gick dem och letade upp ormen. Efter en stunds letande hittade dem ormen.
- Ormen, vet du vad vi har hittat säger åsnan. Vi har hittat guldmynt.
- Nämen vad är de ni säger! Vart finns dem? Frågade ormen.
- Det är inte så långt här ifrån. Det finns en brunn och där i finns dem.
- Vad väntar vi på säger ormen. Vi går dit!
När dem var framme skyndade sig ormen ner i brunnen för att få tag i pengarna. När han kom ner märkte han att det inte fanns några pengar och försökte därför ta sig upp. Men väggarna var så hala så han blev kvar där nere. Slipp snapp snut så var sagan slut
/ Jessica Johansson
”Man ska inte lita på alla”
bra saga! det var en bra sensmoral och du fick in de bra i texten! Jag tyckte att åsnan skulle gå in till björnen för att se vad björnen gjorde, och att åsnan skulle hinna iväg innan han blev uppäten! Då hade de varit mer som "åsnan är osmart som går in till grottan" (åsnan är alltid osmart". det skulle också bli mer händelserikt :) Men sagan var jättebra och man märker att du har jobbat mycket med sagan för att få den så bra som möjligt!
Bra skrivet Jessica! Jag tycker att det var en rolig liten berättelse som slutade lyckligt, eller ja dem goda vann, och där har du fått med ett typiskt kännetecken för en saga.
Det var också lite kul att läsa din fabel, för den var inte så förutsägbar som alla andra är. Jag trodde att åsnan skulle gå in till björnen, men det gjorde han aldrig. Du har även lyckats väva in djurens personligheter i händelserna. Alltså, man fattar att ormen är lurig och ljuger och att åsnan är rätt så godtrogen eftersom att han går på allt.
Bra skrivet! Du har fått med spänning i sagan som gör att man inte kan sluta läsa. Man vill veta hur de ska gå :)
jättebra jessica:) alla andra har snott mina ord ;) hehe, men jag tkr som dom iaf (y) haha
oj, den var av mig :)