spnollniof

Blogginlägg 2:

Man ska inte göra allt för att få det man vill – kejsaren gjorde allt för sina kläder, Han litade på främlingar som skulle göra speciella kläder till honom. 
Kungen vill så gärna ha kläderna så han var redo att göra och ge så mycket som möjligt, som blir fel i slutändan, de ljög. 

Temat i sagan är: godtrohet. Om någon säger något så tror den andra på det.Ett exempel från vår vardag: Om någon ljuger och säger att den inte ska på fest till sina föräldrar. Sedan säger personen den bara ska vara hemma och ha en mysig hemmakväll. Även fast hon/han har festkläder och är ovanligt mycket sminkad så tror föräldrarna på det.
Nästan samma sak händer i sagan, fast i ett annat perspektiv. De två bedragarna kommer till kejsarens hemstad och säger att de ska göra fina kläder av speciella tyger och så tror han på det. Även fast han inte alls känner personerna.

Han litar också på sina 2 bästa arbetare som han bad och litade att de skulle gå upp för att kolla till kläderna. ”Man såg inte kläderna om man inte var tillräckligt bra för sitt arbete”. Därför ljög arbetarna om att de såg kläderna och kejsaren litade på dem.
Man kan också säga att temat är lurenderi.

Blogginlägg 3:
Den här sagan är obestämd. Man vet inte vart eller när den ska utspela sig.

Miljön beskrivs inte så bra i sagan, men när jag ser bilden i huvudet på hur de ser ut så ser jag en mycket fin och stor stad med mycket besök från olika folkgrupper.
Kejsarens klädkammare är som finast, ljust och vackert.

Kännetecken i sagan som man känner igen i andra sagor är motsatts orden och talet 3.
Talet tre kommer fram i slutet på sagan då de skriker ”men han har ingenting på sig” tre gånger.
Rik-fattig, fult- vackert och sen får vi inte glömma naken-påklädd. Kejsarens älskade kläder och hade jämt det på sig, när han blev lurad så hade han inga kläder på sig. Han gick från påklädd till naken på bara någon timme.

Jag tänker mig kejsaren som en rik egoistisk och klädfixerad man. Han är van vad att få precis vad/som han vill.
De två bedragarna var onda och gjorde allt för pengarna och brydde sig inte alls på om kejsaren skulle bli sårad när de ljugit för honom. De visste att kejsaren skulle bli utskrattad.
Hans två bra arbetande män som beskrivs extra mycket i sagan var blyga och vågade inte stå för vad de tycker/tror. De vågade inte erkänna att de inte såg några kläder för att de inte ville förlora jobbet.
Grupptrycket spred sig i staden. När en sa att de såg kläderna sa de andra det också. Alltså föll folkmassan för trycket, sen när en vågade säga vad dem såg så vågade alla andra det.

/ Sarah W